Klädsömnad

De senaste veckorna har vi haft lite klädsömnad. Det har ju jag pysslat en hel del med innan, men ärligt talat så kände jag mig rejält ringrostig när det kom till mönsterkonstruktionen. Många saker jag hade glömt, men jag kände också att jag inte hade lika stor koll på min egen kropp som jag brukade ha. Förut visste jag exakt vart jag skulle svänga in plaggen och hur djupt jag skulle ringa dem för att det skulle passa, men nu var det ett jäkla mätande. Hursomhelst. Vi har alltså sytt i trikå. Jag var sjukt butter över det i början, då jag tycker att trikå kan vara rätt klurigt att sy i. Jag har dock kommit på andra tankar om det. Trikå är faktiskt ganska förlåtande. Sen är det bekvämt också, och det är ju inte helt fel. Och strykfritt! Det är nästan det bästa. Så jag har helt enkelt konstaterat att trikå is the shit.
Den här klänningen är den andra jag sytt. Den första var en svart, vid, kulturtantstunika som iofs blev rätt fin, men lite mörk för den här ljusa årstiden. Nederdelen är en helcirkelkjol och midjan är åtdragen med hjälp av ett fastsytt resårband. Det är också en himla bra grej med trikå, att man kan klämma åt en för vid midja med lite resår, istället för att hålla på och sy in och ha sig. Praktiskt! Jag är faktiskt väldigt nöjd.