Såhär två veckor efter redovisningen så börjar äntligen inspirationen komma tillbaka. Kan tänka mig att det är lite såhär det känns att föda barn. När ungen är ute vill man inte ens tänka på att skaffa en till, men efter några veckor (månader, år?, jag har ingen praktisk erfarenhet av detta) så är man lite sugen igen. De senaste veckorna har jag ägnat åt i princip ingenting. Har virkat lite, men mest sovit länge på morgnarna, kommit ikapp med städ och tvätt och bara skrotat.
Men så kan man ju inte hålla på hela sommaren, det säger ju sig självt. Så samtidigt som inspirationen började återvända så började jag också skriva ner mina idéer, så att jag inte glömmer bort dem.
Det är med återfunnet självförtroende och massa revanschlusta som jag tar mig an den här terminen. Jag var bra deppig efter redovisningen, men nu är jag tillbaka på banan. Jag har hunnit reflektera lite över mina nya kunskaper och i dem funnit att jag faktiskt kan, och det är ju ändå det viktiga. Min trygghet i min kunskap, inte någon annans värdering av den eller av min person.
En stor anledning till att jag försöker planera såhär långt i förväg är för att jag inte ska frestas alltför mycket av andras idéer. Det är så oerhört svårt att formulera en egen idé i bruset av alla andras vid den stressiga terminsstarten , man får så lätt mindrevärdeskomplex. Till hösten ska jag ha min vision klar redan innan, och sen fokusera på att förverkliga den efter bästa förmåga.
Den obligatoriska uppgiften i trä kommer i höst vara att tillverka en sittmöbel. Där har jag inte funderat sådär väldigt mycket, eftersom jag inte vet exakt vad det är den ska innehålla. Jag slits också mellan att antingen göra något lite galet och extravagant, eller hålla mig på grundskolenivå. Det senare tror jag egentligen är att föredra för framtiden, men det tidigare tror jag värderas högre i lärarens bok. Min första tanke var att jag skulle bygga en fällbar soffa till min sambos folkvagnsbuss, vilket kan ses som det lite galna och extravaganta. Min andra tanke är en pall. Det är något som 8:orna på en skola jag besökt håller på med, och det känns som ett rimligt projekt i grundskolan. Dock vet jag inte om min pall skulle bli lika snygg som deras, för de är helt sjukt ambitiösa.
 |
| Hej folkvagnsbussen. En sån här har sambon, årsmodell 1977, fast enfärgad (röd). |
Jag tror och hoppas att vi även denna termin kommer få 10 egna poäng att förfoga över. Då tänker jag fylla min del med det jag saknade och inte hade förstånd att själv ta tag i den här terminen; göra små slöjdföremål lämpliga för grundskolan. Jag tänker mig en kryddhylla, kanske en konsolhylla, något urholkat (skål eller slev eller liknande), lite betongslöjd, etc. Om jag känner mig själv rätt så behöver jag göra saker för att lära mig, jag kan inte bara titta och anta. Jag kan inte bara hoppa på att göra ett skåp direkt och genom det liksom automatiskt lära mig hur man gör en konsolhylla på bästa sätt. Jag behöver
göra konsolhyllan också. Så det är min plan.
 |
Kanske ett sånthär litet ställ, för snacks eller kanske färska kryddor? Med krukor i betong istället för metall?
Härifrån |
 |
| Även såna här skulle jag vilja göra och därmed testa på hur det är att svarva i färskt trä. |
En annan sak som jag saknat under terminen är återbruk. Då kommer jag tillbaka till två kära idéer; ljuskronan av slaktade konservburkar, och vitrinskåpet med ett renoverat fönster som dörr. Ljuskronan tror jag är relativt enkel att göra, men jag har ingen aning hur realistiskt det är att jag kommer hinna göra ett skåp OCH renovera ett fönster. Särskilt inte om jag ska göra allt det där jag skrivit ovan också.. Men det är inget jag bekymrar mig över just nu. Just nu är jag bara glad över att vara inspirerad igen.
